Kafénostalgi & Kåserier

Det var ju Hedwiga och inte Melusine som hjälpte oss när Hispa dök upp!
Same, same - but different. (Och det är sant!!)

http://eu.wowarmory.com/character-sheet.xml?r=Steamwheedle+Cartel&n=Hedwiga

Återkommer så snart värmen lagt sig, kylan slagit till och jag har påbörjat min semester.
Just nu fungerar inte hjärnan till mer än jobbet - och lite spelande på kvällarna.


Njut i sommarvärmen!

Även om vi inte har haft vår semester ännu, så hindrar det ju inte att vi gör utflykter ibland, både verkliga och andra lite mer fantasifulla.
Verkligheten är vacker, särskilt när får vara ute vid havet. Och det har vi varit. På Orust. Edshultshall. Vi hade (som vanligt) tur med vädret och kunde sitta utomhus hela dagen och lapa sol. Och öl...
    
Och titta på den fantastiska utsikten från altanen!
Våra andra pojkar var på sjön och hade det inte sämre. 


Sol, hav och goda vänner är en utmärkt kombination! Och vi avslutade den här dagen med att spela Buzz! och jag förlorade hela tiden. Men vad gör väl det, jag får nog min revansch så småningom. Hoppas jag....

Vi har naturligtvis varit och fikat. Den här gången blev det Kronhusets Kafé och det var ju inget vidare. Visserligen hade de många varianter på mackor, men det var dyrt. Vi nöjde oss med kaffe och en ost/skink-baugett och betalade ca 60:- per person för det. Och damen i kassan var riktig tråkig och visade ingen vilja att vilja le mot oss eller visa någon som helst vilja att vara oss tillhanda. Jag sa något om servetter och sökte febrilt runt kassan med omnejd, men hon stod bara och tittade rakt ut i luften. Till slut gav jag henne en direkt fråga och då pekade hon mot ingången där det fanns ett bord med tillbehör såsom bestick, socker, mjölk - och servetter. Hon tyckte väl att jag skulle upptäcka det själv när jag väl bar iväg min bricka och lämnad henne i fred. Nåja, vi satte oss i solen och fick gott sällskap av en hord med gråsparvar. Kaffet och mackan gick ner, men lämnade inga njutbara minnen efter sig.
 Och här ser vi en annan surkärring....


Den här dagen avslutade vi med en tripp till Säve flygfält. Vi parkerade på vägen utanför flygfältet, alldeles intill landningsbanan. Det är en av de läskigaste ställena jag vet, för jag få nästan panik när jag känner draget från landningstället alldeles ovanför huvudet! Men Harald fick några bra foton och här är ett av dem:

Känner ni draget...??!!

Nu till annan historia - av det mer fantasifulla slaget.
Vi spelar ett online-spel som heter World of Warcraft. Ett trevlig sätt att spela rollspel och umgås med okända människor från när och fjärran. För närvarande umgås vi med en grupp som vi vet vilka de är i verkligheten och det är väldigt roligt det med!
Jag (Armania) och Harald (Harre) var inne för att utföra uppdrag, som man måste göra för att skaffa sig poäng för att komma upp sig i livet, öh... spelet. Vi skulle få hjälp av en av våra vänner, Melusine, och bestämde mötesplats.
Medan vi väntade på henne stod vi och dansade. (Ja, för den oinvigde låter det märkligt och för den som känner Harald låter det otroligt!) Då kommer det en figur, Hispa, och ställer sig och dansar med oss och bräker på med ett 'Hääääj' och vi hejar tillbaka. För vi är ju så sociala. Kul med en som pratar svenska så vi pladdra på lite, men inte för mycket. Vi vill ju inte ha nåt påhäng som ska skaffa sig gratis-poäng. Så sociala är vi inte! Så när Melusine dyker upp och vi springer/lufsar iväg så hakar Hispa på och tjatar om att få vara med oss. Till slut ger vi oss och Hispa får haka på. En jobbig typ som jag fick återuppväcka från de döda två gånger - trots att Hispa var en odöd! (Märkliga saker händer, men jag är ju präst och tar mitt jobb på allvar.) När vi har utfört vårt uppdrag och Hispa tackar för att vi var så 'snääääla' som lät henne/honom vara med och jag var beredd att kasta ut henne/honom ur gruppen, så börjar hon/han fråga om Melusine känner en annan som är med i vårt gille (guild). Melsusine svarar artigt på frågan och då börjar Hispa skratta och slänga ur sig saker som 'Ha, ha, du är vän med en gurka!'. Melusine svarar lite irriterat, men jag antar att vi alla då började fundera på vem Hispa var och hur hon/han känner till oss. Och efter ett tag visade det sig att människan bakom Hispa var en av vår kompisar som redan var med i vårt gille och hade spelat(?) dum och barnslig hela tiden! Vi blev grundlurade och jag som verkligen tänkte dissa honom rakt av för att han var en riktig, liten pest! Och vi som spelar är i 50-års åldern allihopa....

För tillfället behöver jag varje tillfälle till verklighetsflykt för det är sk*t-jobbigt på jobbet. Nästan alla är på semester och telefonerna går varma. Så igår var jag på bio med en fd arbetskamrat, Ylva, och såg Narnia - Prins Caspian. (Tillåten från 11 år). Återigen 50-åringar som gör en fantasitripp. Den filmen var härligt fantasifull och påminde mycket om världen i World of warcraft. Vi började med att fika på Bergakungens kafé och jag kan varmt rekommendera deras pajer med vaniljsås. Visserligen fick jag hjärnsläpp och bad henne värma vaniljsåsen till sju-sorters-bär-pajen, för jag utgick från att pajen serverades kall. Hon svarade vänligt att hon kunde göra det, men annars brukar de värma pajen och servera den med kall vaniljsås. Varpå jag svarade, att så kan man ju också göra... Jag åt varm paj med kall vaniljsås och drack en smoothie, som hon leende erbjöd sig att värma om jag ville. Hmpf...

Här kommer en härlig historia från Madde, med bifogat bildbevis:
"Vi har en hjälpläkare som är militär och som slutar nu för han har blivit omplacerad. En gång hade vi ont om "spongar"(små trekantiga ögonsvampar) och var tvugna att använda en som var lite kapad, han tittade på den och frågade om den hade blivit omskuren! Nästa gång hade vi nya och jag sa då till honom att idag har vi kristna dvs ej omskurna, det blev allmänt asgarv."




Kan man kalla det här en sjuk-historia eller en sjuk historia...? <fniss>

Tack, Madde!

Välkommen till världen, lilla smurfen!
Vad fint att du kunde komma på mammas på 30-års dag. Det var en present som hon aldrig kommer att glömma!



Grattis Liza och Johannes!
Och grattis till storebror Johan också.